Färdkamraten

av Annakarin Svedberg

Boken "Färdkamraten" utkom våren 2006.
pris: 150 kr
Den kan beställas genom att du sätter in 150 kr samt 35 kr för porto (=185 kr) på mitt pg:
44 62 95-8

Boken finns på bibliotek.

Recension funnen på www.eskilstuna.se/ (Eskilstuna kommun/biblioteket):

Noba SVEDBERG, Annakarin: Färdkamraten: en berättelse från Indien. Författaren vill starta ett meditationscenter för kvinnor i Indien och söker samarbete med ett buddistiskt nunnekloster inne i Himalaya. Väl i Indien gör hon en resa till bl.a. Kashmir. Som färdkamrat har hon den unga buddistiska nunnan Anila. Berättelsen om henne är både rörande och fängslande.

från:

"Facklitteratur på gång
Ett urval av facklitteratur sommaren 2006."

År 1987 gjorde jag en resa i Indien, som jag då nästan betraktade som ett andra hemland. Jag hade det bästa tänkbara sällskap: Anila Pema Zangmo, en tibetansk buddhistnunna. Vi reste från Dharamsala i Indien, där tibetanerna i exil har sitt huvudsäte, till Srinagar i Kashmir. Dessutom besökte jag hennes retreat-center. Det låg djupt inne i skogen. Jag minns den lilla hyddan bland pinjerna där vi sov på golvet, två buddhistiska nunnor och jag själv. Under denna resa, hade jag tänkt mig, skulle jag förbereda ett byggande av ett meditationscenter för kvinnor. Jag menade att detta skulle kunna bidra till en större självständighet för kvinnor i deras andliga utveckling. Boken berättar hur det faktiskt blev.

 

Ur boken:
»Några år senare, 1981, kom jag att bo i gästhuset utanför klostrets murar. Närmsta granne var det väldiga trädet. Varje dag så jag hur aporna kom för att gunga i dess grenar. Fåglarna flög av och an mellan löven, fjärilar fladdrade med stora, färggranna vingepar, och insekterns sög saft ur blommor och blad. Det var nog här, under dessa månader vid trädet, som drömmen om Tilokpur började växa i mig.«

Boken innehåller bla. reflexioner kring "Tantrisk mystik", kvinnors plats i religiösa hierarkier, förutom skildringar av resor i Himalaya, glimtar av tibetansk buddhism och vardagslivet i ett buddhistiskt nunnekloster i Himachal Pradesh, 12oo meter över havet.

ur förordet till boken:

" /I Tibet har yogis av båda könen länge förstått, att om vi önskar utvecklas mot fullkomlighet behöver vi kvinnlig visdomsenergi för att kunna hantera och sublimera det manligt betonade aggressiva modet. Utan denna kvinnliga egenskap blir de manliga egenskaperna småskurna och svaga. De saknar universellt perspektiv. /( ur Förord till "The Tara Tantra" av Lama Tubyen Yeshe. )

 

Vad innebär då begreppet ”kvinnlig visdomsenergi” enligt citatet? Vad jag
sett i de tibetanskt buddhistiska traditioner som jag varit i kontakt med i
Indien, har det knappast inneburit någon vördnad för levande kvinnor. I
stället handlar det om en förväntan på hennes närvaro men på männens
villkor. Det blir inte minst synligt i kontakten mellan munkarna och
nunnorna. Munkarna lär ha över 200 regler att leva efter, nunnorna har
ytterligare 90 regler. Dessa ytterligare regler handlar om hur de bäst skall
betjäna munkarna! I cermoniella sammanhang går munken alltid före nunnan.
Han går först in i templet, han sitter på högsta platsen, han går också
först till buffén för att ta för sig av lekmännens gåvor. En nunna står
lägre än den lägsta munk, eftersom återfödelsen till kvinna anses vara av
ett underlägset slag.

I själva verket kan begreppet ”kvinnlig visdomsenergi” te sig förrädiskt och
vilseledande, inte minst när det förknippas med begreppet ”tantrisk
buddhism”, som också kan innefatta rituell sexuell yoga på manliga gurus
villkor, och som till och med har inneburit ”ett cyniskt utnyttjande av
hjälplösa flickor i magiska sexuella ritualer och utövandet av patriarkal
maktposition” (The Shadow of The Dalai Lama, Victor och Victoria Trimondi.)

Vi måste förstå, att Tara inte symboliserar någon sorts ”kvinnlig
visdomsenergi”, utan att hon, om hon alls skall ha något värde för oss,
visar hur oundvikligt det är att kvinnor finner en egen självständig
utgångspunkt, så att vi alla kan leva våra liv på ett värdigt sätt och utan
bedrövelse. Dvs, att vi kan frigöra oss från ovanan eller tvånget att spegla
oss i män, eller se deras uppskattning av oss som en bekräftelse av våra
egna liv.

Det manliga är inte primärt. Det kvinnliga är inte det sekundära, eller
medlet som mannen kan använda för att ”sublimera” sin egen energi. Enligt
citat.

I den här boken redovisar jag en del erfarenheter som fick mig att inse, att
den hierarkiska överbyggnaden inom tibetansk buddhism mer betjänade ett
stelbent patriarkalt mönster än verklig frigörelse och insikt. Genom vad jag
nu, sjutton år senare, funnit på internet, har jag fått ordentligt med
vatten på den kvarnen. (www.american buddha)

Detta är inte någon sensationell berättelse om möten med ”magiker och
mystiker.” Den redovisar ingenting övernaturligt, inga mystiska äventyr med
människor med magiska krafter, ingen trolldom, inga sensationella
upplevelser i meditation eller trance. Knappast skildrar den heller några
dramatiska äventyr i djupa grottor eller på svindlande höjder. Den beskriver
ett landskap som jag lärde mig älska och längta till och aldrig kan glömma,
magiskt och mystiskt så det räcker med sin skönhet och dramatik, och som jag
är innerligt tacksam för att jag har fått besöka så länge och så ofta. Den
beskriver också mötet med nunnorna i Tilokpur, ett antal glada tibetanskor,
som valt att leva klosterlivet på Himalayas sluttningar, och som med stor
självdisciplin och energi utförde sina uppgifter såväl i templet som i
köket. ”Färdkamraten” är en av dessa nunnor, Anila Pema Zangmo, som jag
reste till i hennes retreat djupt inne i djungeln, och sedan sällskapade med
på en äventyrlig busstur till Srinagar, huvudstaden i Kashmir. "

 

Varför är alla kända religionsstiftare män? Buddha, Jesus Kristus, Mohammed,
Moses, Zarathustra osv? Frågan är om dessa över huvud taget har stiftat
någon religion, om man med det ordet menar ett levande andligt och
världsligt sammanhang för mänskligheten. De har, onekligen, stiftat makt. De
har stiftat lagar och framhållit regler enligt vilka män och kvinnor bör
leva. Detta har varit till större nackdel för kvinnor än för män. Frågan
infinner sig: sitter andligheten i det manliga könsorganet? Svårt att tro.